Höj maxtaxan!
Skriver ett gäng moderater i DN idag. De vill kunna garantera hög kvalitet. Som jag ser det är förskolan en skattefinansierad verksamhet - inte en avgiftsfinansierad. Därför ska maxtaxan fortsätta att vara låg. Jag tycker att de talar emot sig själva när de skriver om den viktiga pedagogiska verksamheten som förbereder till skolan. Eftersom vi behöver stärka barnen ännu mer så verkar det märkligt att höja kostnaden för föräldrarna. Det är väl bättre att göra tvärtom om något ska ändras. Om vi vill att alla barn ska gå i förskolan så är en höjning knappast rätt väg att gå.
De sänker skatter och höjer avgifter - klassisk högerpolitik!
15 comments:
...och vad sade statsminister Reinfeldt om detta korkade förslag Nathalie?
Höjd maxtaxa = höginkomsttagare betalar mer = mindre måste tas via skatten = låginkomsttagare behöver inte beskattas lika hårt.
Så klassisk högerpolitik är alltså en solidarisk betalningsmodell som värnar om låginkomsttagarna? Och jag som trodde att sossar hävdade att det var ni som stod för den modellen?
Mattias Lönnqvist har enligt mitt föemenande inte insett problemkomplexet avseende skatter, taxor, kostander och nyttjande.
Ett enkelt räkneexempel, två personer med olika inkomst, A tjänar 10 kkr/månad och B tjänar 30 kkr/månad.
Vid samma kommunala utdebitering ("kommunalskatt" här har satt till 30%) betalar A 3 kkr till kommunen medan B betalar 9 kkr.
Skulle man därefter återinföra fullt ut inkomstbaserad dagistaxa kommer person B att få en än högre avgift.
Här uppstår ett antal frågeställningar.
Är det dyrare att ha ett B:s barn i barnomsorg än A:s?
Vilka andra ofentilga nyttigheter/tjänster ska inkomstrelateras - avgift till badet, sporthallen etc?
Principiellt är det väl så at man ska betala för det man nyttjar, man betlar inte mer för en vara hos ICA bara för att man har högre inkomst, men det är kanske nästa steg i Mattias resonemnag.
Via skatten, som sätts i procent, kan (ska?) offentlig verksamhet finansieras. Lika tillgång till samhället ger ett samhälle där alla människor värderas lika, det sker inte i ett samhälle där man individuellt ska betala för sig, då kommer alltid vissa att vilja ställa sig utanför och ite bidra solidariskt till gemensamman samhällsfunktioner då man anser sig kunna lösa dessa själva.
Ulf: Det ditt resonemang missar är att kommunal verksamhet -- så länge som den är skattefinansierad -- bygger på kommunal skatt.
Kommunal skatt är en platt skatt, vilket jag personligen inte har någonting emot eftersom jag tycker att all skatt ska vara platt, men från socialdemokratiskt håll brukar det föras fram att progressiv skatt är "rättvisare".
En höjd maxtaxa ökar progressiviteten i finansieringen av förskolan, eftersom de som tjänar mer då bidrar till en större del.
Därför menar jag -- eftersom mitt intryck är att socialdemokrater gillar progressivitet -- att en höjd maxtaxa är mer i linje med socialdemokratisk politik än borgerlig politik.
Dessutom har en låg maxtaxa ett inbyggt problem och det är att när föräldern nått maxnivån så spelar det ingen roll om familjen använder förskolan ännu mer. Det finns därmed en risk för överutnyttjande.
Men, sedan kan man dessutom ha olika syn på förskolans verksamhet. För mig handlar det om en kostnad som samhället (i det här fallet kommunen) tar för att man tjänar på det i längden. Det är helt enkelt ekonomiskt fördelaktigt om barnet är i förskolan och föräldern/föräldrarna jobbar än om en vuxen är hemma på heltid och tar hand om barnet.
Skatteintäkterna från en förälder som arbetar är helt enkelt högre än kostnaden för att ha barnet på dagis (eller i förskolan)
Det är också därför som jag inte köper resonemanget om att föräldrar borde få ut kostnaden för dagis och själva bestämma över den eftersom ekvationen inte går ihop. Likaledes är det anledningen till att jag inte gillar vårdnadsbidrag (även om jag accepterar det, det är en del av alliansöverenskommelsen och när fyra partier kompromissar så får man godta vissa politiska beslut som man inte gillar)
Men, för att återgå till ämnet. Jag har själv inga invändningar mot att maxtaxan ligger på den nivå den gör idag och jag ser inte förändring av maxtaxan med några hundra (uppåt eller neråt) som någon stor fråga, men jag är lite förvånad att just socialdemokrater värnar maxtaxan eftersom den minskar progressiviteten i samhällets finanssiering.
Men progressivitet har ingen automatisk koppling till rättvisa. Vilket de flesta borgare brukar missa, och så också nu.
Mattias,
med tanke åp ditt vurm för progressivitet är min undran hur de ser på de andra sakerna jag exmplifierade med, så som inkomstbaserad avgift till badhus eller sporthall - man skulle inte ens i privat verksamhet få för sig en sådan tanke att man utöver grundavgften ska betala t.ex. 100 kr mer per timme för badminton bara för att man tjänar några tusen mer i månaden.
Nu har jag dessvärre tappat bort länken sm visade att nyttajandet av dagistid inte steg i och med maxtaxans införande - vare sig direkt eller efter tre-fyra år, vilket talar emot ditt resoenmang om överutnyttajande (självfallet kan jag hitta enstaka fall bara jag letar - dock inte som snittt över befolkningen).
Sedan en lite undran till dig som verkar vara mer borgerlig än jag är, om man nu höjer avgiften (oaktat hur mycket) innebär det ju en sänkning av disponbel inkomst för den enskilde - att kalla det avgift och inte skatt (eg kommunal utdebitering om vi ska vara petiga - det är bara staten som tar ut skatt) - så blir ju effekten mer drastisk för den enskilde rent privatekonomiskt. Detta kan ju då ses som om det motverkar strävan att det ska löna sig att arbeta mer och höja sin inkomst, då man utöver den kommunala utdebiteringen även får en höjd avgift vilket kan ge tröskeleffekter/brytpunktsproblem. Jag tycker mig känna igen viss argumetation från skattebetalarnas förening som pekar på dessa anomalier i systemen.
Sålunda - med ditt förslag kommer en real löeökning att bli än lägre än om avgiften delas solidariskt samt en begränsad maxtaxa.
I övrigt delar jag calle Fridéns korta men kärnfulla inlägg.
Calle: det är helt korrekt att kopplingen mellan progressivitet och rättvisa är noll, men det är ju sossar som brukar lida av vanföreställningen att det skulle finnas en sådan koppling. Varför tror du att jag lider av den vanföreställningen?
Ulf: nej, om du läser det jag skrivit så ser du att jag inte vurmar för progressivitet öht. Min fråga var varför sossar -- som brukar skrika sig blå (eller röda?) om hur rättvist det är med progressivitet och hur sexigt det är att betala skatt -- är emot en höjd maxtaxa när den de facto ökar progressiviteten i systemet.
Hittar du en undersökning som visar att låg maxtaxa inte leder till en ökad konsumtion av förskola så får du gärna posta den. Undersökningar inom -- exempelvis -- vården visar nämligen just det; om någonting är gratis så får man ett överutnyttjande.
Kan du påvisa att det bara är socialdemokrater som tror det, och det är f ö ingen vanföreställning - det är ett etablerat axiom, som man kan ställa sig för eller emot till.
Överutnyttjande? Pja, det var ju bra att du talade om att du tycker att det är du som ska bestämma vilket behovet är. Vi har en massa saker som är gratis som vi inte kan se överutnyttjas.
Calle: Nej, jag kan inte "påvisa" att det bara är socialdemokrater som inbillar sig det.
Det faktum att jag skrev "eftersom mitt intryck är att socialdemokrater gillar progressivitet" borde vara en bra indikator av att det handlar om mitt intryck av socialdemokratin, ingenting annat.
Och nej, det är inget "etablerat axiom" att progressivitet = rättvisa. Det är inte direkt så att socialdemokraterna har tolkningsföreträde på ordet rättvisa utan rättvisa beror helt på vad man lägger i ordet.
För mig är rättvisa att alla betalar lika mycket i skatt, dvs en platt skatt. Och, vet du vad det roliga är? Vi har båda rätt eftersom vi utgår från vår respektive syn på rättvisa.
Att gratis leder till överutnyttjande finns det massvis med exempel på; konsumtion av hälsovård, utfiskning av världshaven, sjukskrivningar, etc. Däremot finns -- mig veterligen -- ingen undersökning på något område som visar att gratis inte i längden leder till ett ökat utnyttjande.
Och med överutnyttjande menar jag när uttaget är större än vad systemet klarar i långa loppet eller när det är större än vad ens behov är.
Skrev du moderater eller marodörer?
Om vi vill att alla barn ska gå i förskolan
Mattias:
Utredning från Skolverket om hur maxtaxan påverkat utnyttjande mm finns på länken nedan.
Sidan 21 i rapporten beskriver att även om fler är inskrivna på förskoleverksamheten har utnyttjad tid per barn gått ner.
http://www.skolverket.se/sb/d/150/url/0068007400740070003a002f002f0077007700770034002e0073006b006f006c007600650072006b00650074002e00730065003a0038003000380030002f00770074007000750062002f0069006d0061006700650073002f00700064006600730079006d0062006f006c002e006700690066
Ulf, din länk fungerar inte, men jag hittade en rapport från 2006 "Avgifter i förskola och fritidshem 2006" och jag antar att det är den du syftar på.
På sidan 21 hittar jag ingenting som stöder din tes, men däremot på sidan 20 så kan man läsa följande:
"Ett syfte med tidsrelaterade avgifter är att minska vistelsetiderna. Lägre avgifter
för kortare vistelsetider uppmuntrar föräldrarna att begränsa barnens närvaro
i verksamheten. Genom maxtaxan har avgiftsutrymmet och därmed möjligheten
att styra vistelsetiden med hjälp av avgiften minskat."
Mattias:
Fel rapport.
Gå in på www.skolverket.se
Klicka på Publikationer.
Skriv: Förskola
Leta upp rapporten "Five years with maximum fee" och gå till sidan 21.
Ubbe: fast läser du den rapporten så kan du i kapitlet "Diskussion och slutsatsar" (s. 104 i den svenska versionen) läsa:
"De genomsnittliga närvarotiderna per barn har under perioden minskat
inom både förskola, familjedaghem och fritidshem. I förskola och familjedaghem
beror den minskade genomsnittliga närvarotiden huvudsakligen på
de tillkommande femtontimmarsbarnen. För barn till förvärvsarbetande och
studerande
kan konstateras att närvarotiderna endast förändrats marginellt."Men, jag ska ge dig delvis rätt. Just barnomsorg tycks vara mindre priskänslig än många andra verksamheter. Antagligen för att de flesta föräldrar är tvungna att ha barnen i barnomsorg när de arbetar, men inte gärna har dem på dagis "i onödan", dvs de vill helst spendera så mycket tid som möjligt med sina barn.
Införandet av maxtaxan verkar som sagt ha extremt marginella effekter på nyttjandet av barnomsorgsverksamhet; åt båda hållen, och de skillnader vi kan se handlar om 15-timmarsbegränsningen för arbetslösa föräldrar.
Skicka en kommentar