Träningen blir inte alltid som man tänkt sig

Så var det ju 23 km på programmet idag. Men för ett par dagar sedan började jag känna av en svullen körtel under hakan. Den har nu blivit värre - större och mer öm. Jag gick upp som jag brukar på söndagar - ca 7.15 - och gjorde mig en frukost. Frukosten består av havregrynsgröt, två smörgåsar, te och juice. Sedan lägger jag mig och vilar en stund. Blir osäker på hur jag egentligen mår. Bestämmer mig tillslut att inte chansa. Känner mig lite bättre senare. Ångrar att jag inte åkte in. Men tar en tur på 8,5 km i mycket lugnt tempo. Tempot berodde nog mest på en medföljande som inte tränat på ett tag. Jag kände att kroppen var pigg och pulsen såg väldigt bra ut. Misstänker att min svullna körtel är väldigt lokalt inflammerad och inget som berör resten av kroppen. Lite surt att ha missat ett väldigt bra träningspass i sol. Men fick å andra sidan ett trevligt kortare pass i sol. Bättre den träning som blir av, än den som inte blir av.

Om jag tänker tillbaka bara ett år så är det ju rätt fascinerande att jag är besviken över att fått till ett pass på bara 8,5 km. Nya tag denna vecka - dessvärre en del möten. Men det ska klämmas in!